Anläggningen drivs av ett kommunalt avfallsbolag, Klintholm I/S. Kontaktperson: Jörgen Henrik B Jörgenssen.
På en ca 4 ha stor yta deponerades under 1980-1996 ca 485 000 m³ blandat avfall och under 1993-2008 ca 235 ton avfall. Avfallet är huvudsakligen hushållsavfall (brännbar 
del 40-60%, 5-15% slam) men i den senare avfallsmängden är den biologiska sorterbara fraktionen bortsorterad. Detta avfall kan sägas motsvara den ”nya” generationens avfall, som har ett lägre innehåll av biologiskt material.
Användning av teoretisk modellberäkning gav en förmodad gaspotential på ca 637 000 kg CH4 per år (70 kg CH4/timme).
Innan anläggningsarbetena startade uppmättes den samlade deponins utsläppta gasmängder samt även metanoxidationen. med plymmetoden och isotop-undersökning i spårgasen (typ Chanter 2000). Inledningsvis användes FID-mätning men senare utförd mätning, plym-metod, utgör dimensioneringsunderlag. Plym-mätningarna visade intressant nog att utsläppen/gaspotentialen var lägre än den modellerade. Plym-metoden visade mätt värde, reducerat med hänsyn till närbelägen kompostering, till 14-16 kg CH4/timme. I slänterna uppmättes ca 50% metanoxidation.
Metanoxidationsanläggningen dimensionerades för 2-6 kg metan/timme (6-100 g metan/m² och dygn).
Tio stycken med ungefärlig storlek 30 x 15 m och är förlagda på toppens plana delar som ”fönster”. Filtren försörjs med ett gasavledningssystem samt har kontakt med avfall under metanoxidationsfiltret genom ett liggande makadambärlager (”fri diffusion”). 
Metanoxidationsanläggningen byggdes i samband med sluttäckning år 2008–2009.
För täckning av deponin användes naturliga jordmassor från närområdet, ca 3 m på toppen. Tätning utfördes på alla slänter, med urschaktning för vertikala makadamsträngar med 15 m mellanrum. Ovanpå strängarna ligger dränering för avlett ytvatten från deponins överytor. Funktionerna skils med en tät plastduk.
Kompost, äldre välkomposterad.
Vertikala gasdräner c-c 15 m på alla slänter. Gasavledningssystemet är delvis tätat med en plastduk. Gasen leds passivt in i makadambädd under metanoxidationsmaterialet.
Lakvattenbrunnar av äldre betongkonstruktion är kompletteringstätade.
Tätande täckning avslutas i släntfot och utan täckning av lakvattenledning. Utläckage i markprofil utanför deponin, upp till 50 meter ifrån har redovisats, främst förhöjda koldioxidhalter.
Metanoxidationsanläggningen är knuten till forskning på DTU och ett stort antal mätsätt kommer att studeras. För kontroll kommer plym-metoden att nyttjas, samt kompletterande mätningar av metanoxidationsmaterialet, som till exempel jordprofil, statiska kammare och rågasen. Sannolikt kommer också utsläpp i mark utanför deponi att studeras i placerade jordprofiler, upp till 5 meter djupa.
Mätning och kontroll av grundvattenivåer i deponin ingår inte.
Filterna är utlagda på toppen och utsatta för vind och uttorkning. I en första etableringsfas, innan ev vegetationstäcke etablerats, kan möjligen filtrerna hämmas av uttorkning.
Grundvattennivåerna i deponin ingår inte i befintlig kontroll. Det hade varit värdefullt att följa hur eventuell avklingning av utsläppsmängderna sker då grundvattennivåerna inne i deponin har stabiliserats.
Intressant att följa är också om slänterna fortsättningsvis kommer att ha hög metanoxidation, trots att större delen av gasen möjligen rör sig mot toppen och till filterna.
Intressant är också att man visat att påtagliga gasmängder rör sig i marken utanför deponin. Detta är något som är värdefullt att beaktta vid alla täckningar och försök till utsläpp på toppen av deponiytan. Det är mycket svårt att undersöka eventuell ökning eller minskning av dessa mängder.