sugtömningslogga



Länkbild Länk till Gas på deponi Länk till konstruktion Länk till ansvar Länk till finansiering

 

Nolängen i Bengtsfors

Nolängen är en kommunal avfallsanläggning i Bengtsfors, Värmland.

Anläggningen arrenderas av Ragn-Sells AB. Kontaktperson: Rolf Kaborn mailto:rolf.kaborn@ragnsells.se. Telefon: 0531-719 80, Mobil: 070-927 22 30 samt Anders Tengsveden tel: 0709-27 27 72.

Total deponiyta är 6,8 ha. Högsta avfallshöjden är ca 20 m. Tippen har mottagit kommunalt avfall och industriavfall 1967-2008. Efter 2002 mottogs inget hushållsavfall.
På en delyta 2 ha stor yta planeras metanoxidation. För närvarande är beräknad slutpunkt för färdigställande av försöket hösten 2010 och avslutande mätningar våren 2011.

Modellberäkning av gasproduktionen när deponin avslutas visar på ca 240 000 kbm deponigas med 49% metan. (8,8 kg metan/timme)

Dimensioneringsprinciper för metanoxidation på Nolängen

Innan anläggningsarbetena startade redovisade modellberäkningen att gasmängderna troligen var i en omfattning som inte kunde nyttiggöras på en ekonomiskt skälig nivå. Avslutningskraven för deponin var enligt deponieringsförordningen, dvs mycket tät täckning, och en tät LLPDE-duk valdes. På grund av den valda täta plastduken utvaldes ett par utsläppspunkter på deponins överyta som lämpliga för att uppnå gassäkerhet genom att sprida gasen genom jordmaterial.

Andra utsläppspunkter på deponin är den anlagda, täckta lakvattenledningen som går runt deponin och även den äldre kulvert som går tvärs igenom deponin och är ansluten till deponins dränvattensystem som anlades i deponins tidiga skede. Slänterna är även tätade, utöver plastduken även av ett underliggande tätlager av mesa, aska och fluff (ett restmaterial från biltillverkning).

Modellberäkning av gasproduktionen när deponin avslutas visar på ca 240 000 kbm deponigas med 49% metan (8,8 kg metan/timme).

Dimensioneringen av antal utsläppspunkter gjordes utifrån en teoretisk influensradie på 50 meter för varje utsläppspunkt. Detta gav 6 punkter fördelade över deponins överyta i denna etapp (delyta av deponin). Totalt utgör detta ca 1/3-del av den ca 2 ha stora ytan.

Metanoxidationsanläggningen dimensionerades för en metanoxidationskapacitet på ca runt 20 mg metan per kg jord och timme. Fri tillgång på syre kontrollerades som minsta möjliga mängden/porvolym i filtermaterialet. Detta gav 220 kg jord (TS) samt 64 m³ luft.

Målsättning med metanoxidationsanläggningen

är att släppa ut ansamlad gas under tätskiktet på ett säkert sätt i ett längre tidsperspektiv
samt, om möjligt efterlikna en bra miljö för metanoxidation för att reducera de mindre gasmängder som förväntas samlas under tätskiktet i ett längre tidsperspektiv med en ca 50-60% metanreduktion.

Utförande

Delar av metanoxidationsanläggningen anlades under 2009 i samband med sluttäckning av slänterna år 2008. Planerad slutförande är hösten 2010. Projektet ska redovisas vår 2011. Utförandet är av typen bio-window.

Försöket omfattar fem metanoxidationsfilter i form av djupare schaktbrunnar, ca 3 meter i avfall, vilka fylls med däckklipp upp till en nivå ca 50 cm under kommande tätskikt. Däckklippen har volymvikten 310 kg per m3, ca 37 ton per brunn (120 m³). Vid fyllning av däckklippen placeras även en gasdrän och ett enklare markavloppsrör i schaktbrunnen. Filtrena täcks med en tät LLDPE-duk, samma som används till övriga ytors tätskikt. Duken svetsas även tätt mot det uppstickande markavloppsröret. Därefter läggs gasdräner i ett område som är 6 x 6 m och överfylls med filtermaterial, ca 1 m. Under drift kan eventuellt ytterligare material påföras om sätttningar utbildas. Filtermaterialets överyta ansluter till det utlagda skyddsskiktets överyta.

Inledningsvis kommer etappen fungera som test-anläggning för att verifiera att gas inte ansamlas samt undersöka skillnader mellan olika filtermaterial, ett filter i varje schaktbrunn. Mätningar av rågasen kan göras i det tätare markavloppsröret.

Förmodligen kommer rötslam ingå i några eller något av filtermaterialen.

Vid försöken kommer också eventuella resultat som visar att metanutsläppen begränsas och om en omvandling till koldioxid sker i filtrerna att redovisas.

Vald metanoxidationsanläggning:

Typ Bio-window

Filterna

Sex filter, ca 6 x 6 m, är förlagda på toppens plana delar som ”fönster”. Anlagd filteryta är totalt 216 m² och rågasen avleds till filtret genom ett, under tätskiktet placerat, gasavledningssystem bestående av schaktbrunnar och slang som fördelar rågas i filtrets bottenarea genom ett utlagt gasdränsystem.

Materialkvalitet i filtrer

Vald matrialkvalitet är varierande materialblandningar, varav rötslam kommer ingå.

Gasavledning

Vertikala gasschaktbrunnar c-c 100 m på deponins plana överyta utgör gasavledningssystem. Schaktbrunnarna är ca 3 meter djupa (ca 120 m³) och ligger helt under tätskiktet (s.k. tät LLPDE-duk). Vid slänterna finns ett extra tätlager i form av mesa och fluff (restmaterial från bilindustrin). Gasen leds passivt från omgivande avfallslager in i en större schaktbrunn fylld med däckklipp. Därifrån leds gasen via avgrening på tät ledning igenom tätskikt. Avgreningarna utgörs av dränslangar och gasen fördelas med cocosdränmatta, strrax över filtrets bottenarea.

Deponins övriga gasavledningssystem består av tvärs igenom deponin ligggande kulvert, sammankopplad med dränvattenledningar i deponins botten. Även kringligggande, tät lakvattenledning utgör gasavledningssystem i dag. De här sistnämnda två är inte inkopplade på filtrerna.

Tätande täckning avslutas i släntfot och med täckning av lakvattenledning. Inga mätningar angående utläckage i markprofil utanför deponin, eller i lakvattenledning har gjorts.

Kontrollmöjligheter

Metanoxidationsanläggningen är knuten till egen FoU på Ragn-Sells AB. För kontroll kommer troligen enstaka mätningar i rågasen, 5 punkter, att ligga till underlag för bedömning av ansamling och eventuella skillnader i filtermaterial.

Mätning och kontroll av grundvattenivåer i deponin ingår inte.

Egen evaluering/kommentar

Filterna är utlagda på toppen och utsatta för vind. Infiltrerade regmängder förs bort genom terradränmatta direkt på tätskikt. Möjligen är uttorkningen mer begränsad då terradränmattan ovanpå ett tätlager är mindre uttorkande än makadamlager ovanpå en störrre omättad avfallszon.

Grundvattennivåerna ingår inte i befintlig kontroll. Möjligen begränsar deponins konstruktion med en genomgående kulvert att hängande grundvattenytor ska ha bildats i avfallet. Trots detta borde det vara värdefullt att följa hur eventuell avklingning av utsläppsmängderna sker då grundvattennivåerna inne i deponin har stabiliserats och nytillkomna avfallsmängder har gett ett ökat bidrag till utsläppsmängderna.

Intressant att följa vore också hur stor andelen gas som fördelas i dessa sex punkter är jämfört med totala gasmängden, dvs gasspridning i lakvattenledningsarna, i släntfot och i tvärgående kulvert.

Deponin tätas mycket väl så det är högst intressant att undersöka om bildadning av deponigas avstannar på grund av torrare förhållanden, eller om avklingningen är långsammare än vad vi vill tro.

Intressant är också att man visat att påtagliga gasmängder rör sig i marken utanför deponin. Detta är något som är värdefullt att beakta vid alla täckningar och försök till utsläpp på toppen av deponiytan. Svårigheten att undersöka eventuell ökning eller minskning av dessa mängder är mycket stor.